The Teaching of drawing in higher arts education — Articulating the practitioners’ orientations
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
School of Arts, Design and Architecture |
Doctoral thesis (monograph)
| Defence date: 2024-05-03
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
2024
Major/Subject
Mcode
Degree programme
Language
en
Pages
141
Series
Aalto University publication series DOCTORAL THESES, 46/2024
Abstract
It is my experience of working with drawing in higher arts education since 1998 that has driven this research. During these years, I have been occupied with the significances of drawing as a part of growing up as an artist. This is why the focus of my doctoral research project is on exploring the teaching of drawing in two art universities, one in Finland and the other in Sweden. The main research question is: What kind of orientations do the practitioners have towards drawing and the teaching of drawing? Even if drawing is understood as an important and integral component of an artist’s education, the significance and value of drawing have not been articulated properly. The research touches upon two areas: higher arts education and drawing. The theoretical framework I am using is Keijo Räsänen’s notion of academic work as practical activity (2009). In the research question, I refer to orientations, which are, according to Räsänen, how to do it (tactical), what to accomplish (political), why do it in this way (moral) and who to become (personal). The methodological approach draws from “at-home ethnography”, which was developed by Mats Alvesson (2003, 2009). As he states, it is a method especially suited for studying universities and higher educational institutions in which you yourself work. I am focusing on a particular strand of at-home ethnography which I call at-home interviews. The data consist of twelve interviews with six artists/designers and university teachers from Sweden and six others from Finland. The data collection method I have chosen is expert interviews with artefacts, i.e. the interviewees had the chance to bring one to three drawings or documentations of drawings to the interviews, and we also discussed the drawings. One of my goals in this research is to demystify the teaching of drawing and the tacit knowledge which it contains by articulating it. In so doing, the research produces a description of the values and beliefs about drawing in higher arts education, supporting those who are responsible for designing content and curricula for higher arts and design education.Tätä tutkimusta on ohjannut kokemukseni työskentelystäni piirtämisen parissa taidekorkeakouluissa vuodesta 1998 lähtien. Näiden vuosien aikana olen ollut kiinnostunut piirtämisen merkityksestä osana taiteilijana kasvamista. Tohtoritutkimusprojektissani olen keskittynyt piirtämisen opetuksen kartoittamiseen kahdessa taidekorkeakoulussa, joista toinen sijaitsee Suomessa ja toinen Ruotsissa. Keskeinen tutkimuskysymys on: Minkälaisia orientaatioita ammattilaisilla on piirtämiseen ja piirtämisen opettamiseen? Vaikka piirtäminen ymmärretään tärkeäksi ja kiinteäksi osaksi taiteilijan koulutusta, piirtämisen merkitystä ja arvoa ei ole aiemmin systemaattisesti jäsennetty. Tutkimukseni käsittelee taidekorkeakoulutusta ja piirtämistä. Teoreettisena viitekehyksenä käytän professori (emeritus) Keijo Räsäsen (2009) jäsennystä akateemisesta työstä käytännöllisenä toimintana. Tutkimuskysymyksessä viittaan orientaatioihin, jotka Räsäsen mukaan ovat miten tehdä (taktinen), mitä saada aikaan (poliittinen), miksi tehdä tällä tavalla (moraalinen) ja kuka olen (henkilökohtainen). Metodologinen lähestymistapani on kotietnografia (at-home ethnography), jonka on kehittänyt professori Mats Alvesson (2003, 2009). Se on hänen mukaansa menetelmä, joka soveltuu erityisen hyvin tutkimuksiin, jotka käsittelevät niitä yliopistoja tai korkeakouluja, joissa tutkija itse työskentelee. Keskityn kotietnografiassa tiettyyn piirteeseen, jota kutsun kotihaastatteluiksi (at-home interviews). Aineistoni koostuu kahdestatoista asiantuntijahaastattelusta kuuden ruotsalaisen ja kuuden suomalaisen taiteilijan/suunnittelijan ja yliopisto-opettajan kanssa. Haastatelluilla oli mahdollisuus tuoda mukanaan myös yhdestä kolmeen piirustusta tai piirustusdokumentaatiota, joista haastattelujen aikana keskustelimme. Tutkimukseni tavoitteena on poistaa salaperäisyyttä piirtämisen opetuksesta ja sen sisältämästä hiljaisesta tiedosta artikuloimalla sitä. Tutkimukseni tuottaa kuvauksen piirtämisen ja piirtämisen opettamisen arvoista ja uskomuksista korkeakouluopetuksessa sekä tukee samalla taide- ja muotoilukoulutuksen opetussuunnitelmien suunnittelua ja kehittämistä.Det är min erfarenhet av att arbeta med teckning inom högre konstnärlig utbildning sedan 1998 som har drivit den här forskningen. Under dessa år har jag varit upptagen av teckningens betydelse som en del av att bli konstnär. Det är därför fokuset för mitt doktorandforskningsprojekt att utforska undervisningen i teckning vid två konstuniversitet, ett i Finland och det andra i Sverige. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Vilken sorts orienteringar har de professionella inför teckning och teckningsundervisning? Även om teckning uppfattas som en viktig och integrerad del av en konstnärs utbildning, har inte teckningens betydelse och värde formulerats ordentligt. Forskningen berör två områden: konstnärlig högre utbildning och teckning. Det teoretiska ramverket jag använder är Keijo Räsänens (2009) begrepp om akademiskt arbete som praktisk verksamhet. I forskningsfrågan hänvisar jag till orienteringar, som enligt Räsänen är hur göra (taktisk), vad åstadkomma (politisk), varför göra på det här viset (moralisk) och vem bliva (personlig). Det metodologiska tillvägagångssättet jag följer kallas för hemma-etnografi (at-home etnography), som utvecklats av Mats Alvesson (2003, 2009). Som han konstaterar är det en metod speciellt lämpad för att studera universitet och högskolor där man själv arbetar. Jag koncentrerar mig på ett visst inslag av hemma-etnografi som jag kallar hemma intervjuer (at-home interviews). Data består av tolv intervjuer med sex konstnärer/formgivare och universitetslärare från Sverige och sex andra från Finland. Datainsamlingsmetoden jag har valt är expertintervjuer med artefakter, det vill säga intervjupersonerna fick chansen att ta med en till tre teckningar eller dokumentation av teckningar till intervjuerna, och vi diskuterade även de teckningarna. Ett av mina mål i denna forskning är att avmystifiera teckningsundervisningen och den tysta kunskapen som den innehåller genom att artikulera den. På så sätt tar forskningen fram en beskrivning av värderingar och föreställningar om teckning inom den högre konstnärliga utbildningen, och stödjer dem som ansvarar för att utforma innehåll och läroplaner för konst- och designhögskolor.Description
Supervising professor
El Baroni, Bassam, Assoc. Prof., Aalto University, Department of Art and Media, FinlandThesis advisor
Löytönen, Teija, Doctor of Arts, Independent scholar, FinlandKeywords
drawing, higher arts education, teaching of drawing, practice theory, at-home interviews, artist-teacher, contemporary, university, piirtäminen, taidealojen korkeakoulutus, piirtämisen opetus, käytäntöteoria, kotihaastattelut, taiteilija-opettaja, nyky-yliopisto, teckning, konstnärlig högre utbildning, teckningsundervisning, praktisk teori, hemmaintervjuer, konstnär-lärare, samtida universitet