Två kvalitetsbegrepp: som ler och långhalm? Arkitektonisk kvalitet gentemot faktorer för förbättrad livskvalitet inom äldreboende
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
School of Arts, Design and Architecture |
Doctoral thesis (monograph)
| Defence date: 2025-08-15
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
Major/Subject
Mcode
Degree programme
Language
sv
Pages
134
Series
Aalto University publication series Doctoral Theses, 125/2025
Abstract
This study applies qualitative text analysis to identify, analyse and describe the concept of architectural quality as given in the assessment criteria and protocols of architecture competitions concerning housing services for elderly people. The resulting concept is compared with the characteristics, presented in Nursing Science research, regarding those features of the physical environment that enhance the quality of life in terms of activity and well-being within the same special housing form. The hypothesis is that a relation exists between the architectural quality and the quality of life, and that design architects provide, through their work, added value that is of significance for activity and well-being. The study deals with the question in two phases. The first step involves the formation of the definition for Architectural Quality. In the second phase, the definition of Architectural Quality is compared with the Quality-of-Life characteristics in the physical environment, as presented within another discipline, namely Caring Science. The concept of Architectural Quality is established through the study of the assessment criteria and jury statements of architecture competitions. The study material consists of a total of ten competitions, half of which were arranged in Finland and half in Sweden. The idea of an architecture competition as an innovative and descriptive selection process with a focus on quality is widely supported in research literature. The material for this study is from the period between 2007 and 2017, and covers competitions arranged for the architectural design of housing services for elderly people. The comparison study, presenting the Quality-of-Life criteria in terms of activity and well-being in the built environment, concerned the same type of special housing within practically the same period as the empirical material of this study. This study specifically focuses on analysing the text, the ways of describing and discussing quality in the assessment criteria and jury statements of architecture competitions. The study questions are approached through documentary analysis and external environmental analysis. For the thematic analysis of the textual material, patterns are recognised and described by identifying and categorising various themes and markers. The entities thus formed provide a framework for the content of architectural quality. A frequency analysis regarding the characteristics of the empirical data is conducted for the purposes of triangulation. In earlier research, architectural quality has also been labelled as a fundamentally controversial or unattainable concept. This study, however, shows that a strong and consistent unanimity of what is good or better, alternatively worse, prevails within the group of informants, the competition jury members. The study provides an answer to each of these two research questions. Architectural quality is being defined and described in the assessment materials of the competitions, and a relation exists between the quality of life and the architectural quality. Thus, the study offers two conclusions for evaluation. First, the architectural quality is not a separate, aesthetic entity, but rather, a holistic approach to the design assignment that is defined and expressed through four themes; Artistic form, Professionalism, Insight and Presence, with their related knowledge and skills requirements. In accordance with the classical three-word principle (cf. De architectura libri decem by Vitruvius), the words beautiful, usable and justified are used in this study to describe architectural quality. The second conclusion is that the above-mentioned four themes are related to concrete factors in the physical environment with significance for the residents’ activity and well-being. The study has a two-dimensional impact. On the one hand, it presents architectural quality as an attainable and describable concept and, on the other hand, it shows an actual relation between the architectural quality and the quality of life. Taken together, this deepens and clarifies the conception of complexity in design work and provides tools for developing the profession in a concrete direction.Denna studie är en kvalitativ textanalys för att identifiera, analysera och beskriva begreppet arkitektonisk kvalitet så som det antecknas i bedömningskriterier och -protokoll i arkitekttävlingar för äldreboenden. Därefter görs en jämförelse med karaktäristika, framtagna inom vårdvetenskapen, för faktorer i den fysiska miljön i samma boendeform som höjer livskvaliteten med avseende till aktivitet och välbefinnande. Det teoretiska anslaget är att det finns en relation, att den gestaltande arkitekten i sitt arbete tillför ett mervärde som kan ge utslag i aktivitet och välbefinnande. Studien behandlar frågan genom två steg. I det första steget formas en definition för Arkitektonisk kvalitet. I det andra läggs definitionen för Arkitektonisk kvalitet mot karaktäristika för livskvalitet i den fysiska miljön, framtagna inom en annan disciplin, vårdvetenskapen. Begreppet arkitektonisk kvalitet i denna studie omfattar hela gestaltningsuppdraget och är inte avgränsat till enbart estetik. Definitionen söks ur arkitekttävlingens bedömningskriterier och domarutlåtande, i ett sampel som omfattar tio tävlingar, jämnt fördelade mellan Finland och Sverige. Arkitekttävlingen som en kvalitetsfokuserat skapande och beskrivande urvalsprocess har ett brett stöd inom forskningslitteraturen. Studiens material är avgränsat till en period mellan 2007 och 2017, och omfattar tävlingar kring det enslika gestaltningsuppdraget – äldreboendet. Jämförelsestudien, som tagit fram kriterier för livskvalitet i form av aktivitet och välbefinnande i en byggd miljö, behandlar samma boendeform inom ett tidsfönster som långt sammanfaller med denna studies empiri. Denna studie analyserar uttryckligen text, hur kvalitet beskrivs och lyfts fram i tävlingarnas bedömningskriterier och domarutlåtanden. Studien undersöker frågeställningarna genom dokumentanalys och omvärldsanalys. Den tematiska analysen av textmaterialet identifierar och beskriver mönster genom att lyfta fram teman och markörer som grupperas och formar helheter. Helheter som skapar en ram för vad arkitektonisk kvalitet innefattar. Resultatet trianguleras genom en frekvensanalys av karaktäristika i empirin. I tidigare gjord forskning betecknas arkitektonisk kvalitet också som ett i grunden omstritt eller ogripbart begrepp. Denna studie visar däremot att det finns en stark och likartad samstämmighet i vad som är bra eller bättre, alternativt sämre, inom empirins informantgrupp, i domarkollegierna. Studien ger svar på de två forskningsfrågorna. Den arkitektoniska kvaliteten är definierad och beskriven i bedömningsmaterialet och det föreligger en relation mellan livs- och arkitektonisk kvalitet. Studien konstruerar därmed två följdkonklusioner för utvärdering. För det första är den arkitektoniska kvaliteten inte en separat, estetisk entitet, utan ett helhetsgrepp av gestaltningsuppdraget som blir definierad i formen av fyra teman: Konstnärlighet, Professionalitet, Insikt och Närvaro med därtill kopplade kunskaps- och färdighetskrav. Formad enligt den antika treordsmodellen, jfr. Vitruvius De architectura libri decem, beskriver studien arkitektonisk kvalitet med orden skön, användbar och berättigad. Den andra konklusionen är att dessa fyra teman relaterar till konkreta faktorer i den fysiska miljön med betydelse för invånarnas aktivitet och välbefinnande. Studiens nytta är tvådelad. Dels föreläggs arkitektonisk kvalitet som ett gripbart och beskrivbart begrepp, dels tydliggörs en reell relation mellan arkitektonisk kvalitet och livskvalitet. Tillsammans fördjupar och förtydligar dessa bilden av gestaltningsarbetets komplexitet och formar verktyg för att utveckla professionen i en konkret riktning.Description
Supervising professor
Sanaksenaho, Pirjo, Prof., Aalto-universitetet, Institutionen för arkitektur, FinlandThesis advisor
Sanaksenaho, Pirjo, Prof., Aalto-universitetet, Institutionen för arkitektur, FinlandReuter, Jenni, Prof., Aalto-universitetet, Institutionen för arkitektur, Finland
Ståhlberg-Aalto, Freija, TkD, Finland
Keywords
arkitektonisk kvalitet, färdighet, livskvalitet, relation, arkitekt, gestaltning, arkitektverksamhet, arkitekttävling, Finland och Sverige, äldreboende, architectural quality, competence, quality of life, relation, architect, design, architectural activity, architecture competition, Finland and Sweden, housing for elderly people